Historik

Historik Hallmare

Hallmare som by och fiskeläge nämns för första gången från en dansk källa, ”Naugatio ex Dania per Mare Balthicum Estoniam”, eller som den även kallas, Kung Valdemars Segelled och i av en munk nedskrivet manuskript beskrivs komma ifrån år 1241 och handlar om sjövägen mellan de dåtida mäktiga Danmark samt landets koloni i Östersjön, Estland. Beskrivningen över sjövägen till de baltiska områdena (anakronistisk beskrivning) var viktig för att hitta till Estland och beskriver dessutom hur långt det är mellan varje sjömärke.

Färden från Danmark till de nya östra rikena var förklarat som ett korståg (sannolikt för att öka legitimiteten) och gick via den svenska östkusten, förbi bl.a. Kalmar stad och fiskelägen och gårdsnamn som Stora Askö och Hallmare nämns i iteniariet. Sjömärket som omnämns i denna krönika är med stor sannolikhet ett större kallmurat röse vars rester ligger på den så kallade Skackeln, en smal halvö som sticker ut från Hallmares södra delar och som tillsammans med den norrut belägna halvön Nabben bildar Hallmareviken. Beskrivningen finns återgiven på originaltextens språk latin nedan:

”e kalmarne usque dyur ix. Hinc usque wino iii. Hinc usque soprae iii. Hinc usque hambrae ii et unum hambrae. Hinc usque I et per askø I et de askø I usque quetnae i. Hinc usque ørsundii. Hinc usque waeggi I ett per waeggi. Inde usque ulfsund i. Hinc usque rotaesund i. Inde usque alrecki II. Hinc usque brawic i. Brawic durat in longum vi vkaesio."

 

Med på färden var även biskop Anders Sunessen och Theodorik av Estland:

”I Det enogtyvende år drog kong Valdemar i følgeskab med en stor hær på 1500 skibe til Estland på korstog.”

 

Väl i Estland började en fortifikation byggas, kallad Castrum Dannorum, ”danska borgen”, vilket stavas Tallinn på estniska. Sedan besegrade Valdemar Sejrs armé på omkring 10.000 man (modern uppskattning) en estnisk här med okänd ledare den 15:e juni 1219 vid Lindanäs, även kallat Volmerslaget nära dagens Tallin. Den estniska provinsen, fienden i detta fall, kallad Harria, styrdes då av ett äldreråd i politik och krig. Dessa medlemmar är gissningsvis det råd som förhandlade med Svärdsriddarorden om landområdena i Estland ungefär samtidigt. Namnen nämns då som Alempois, Harju, Järva, Jogentagana, Lännemaa, Möhu, Nurmekund, och Revala samt Saaremaa. Med på den danska sidan var även vender (sannolikt från den nuvarande tyska ön Rügen) under Vatislav I, vilken sägs ha avgjort slaget till danskarnas fördel. Greve Albert från Danmark nämns även. Efter slaget gick hertigdömet Revalia över till Valdemars son med Helena Guttormsdotter, Knut, som även var hertig av Lolland och Blekinge. Denne Knut gjorde uppror mot sin halvbror Erik IV år 1246, men hamnade på förlorarsidan och fängslades på Stegeborg utanför Söderköping. Gårdarna i Hallmare hörde vid denna tid till Sveriges konung och administrerades av ståthållaren i Kalmar stad, Småland. Närmsta stad var Westervik (nuvarande Gamleby) som säkert var viktig avsättning för fisket som då var den visktigaste inkomsten för bönderna vid kusten.

Hallmare nämns i den danska källan som “hambrae” och senare stavning har blivit Hallmare. Att de flesta forskare anser att det är samma område då det inte finns något liknande vid kusten att förväxla det med. Huruvida namnet från början betydde samma sak är däremot okänt. Namnet Hallmare härstammar sannolikt från två fornnordiska namn, hall och mare. Ändelser på -mare är ett vanligt namn på avsnörda sjöar nära kusten i Östersjön och betyder sannolikt ”grund vik”, hall är ett äldre namn på berg. En fri tolkning av namnet skulle då kunna vara ”berget vid den grunda viken”, vilket väl stämmer in på topografin längs den vackra kusten.

Hallmare Frälsegård har under lång tid legat under ett större gods, Vinäs Säteri i Edsbruk. Första gången Hallmare nämns i svenska källor är år 1389 i samband med en jordöverlåtelse. Det nämns också år 1453, mitt under Karl Knutsson Bondes tredje regeringstid. Nästa gång gården dyker upp i källor är 1544, då nämns frälsegården mer specifikt och den räntar då en tunna sill samt har "ollonbete till fyra svin" och god timmerskog.

På 1570- talet ägdes godset Vinäs och bl.a. Hallmare av Charles de Mornay, en fransk adelsman i tjänst hos Gustav Vasa och Johan III. Han anställdes av Sverige då ”det han ägde god förfarenhet i krigiska förvärf”, som Johan III utrycker det. Charles de Mornay är känd som den enda fältherre som besegrat dansken Daniel Rantzau, i slaget vid Brobacka 1566, då den danska hären besegrades och var tvungen att dra sig tillbaka. På 1570- talet föll han dock i onåd och avrättades för förräderi, något som senare inte kunnat styrkas.

På 1700- och 1800-talen kallades Hallmaregårdarna ”Hallmarö”, vilket sannolikt åsyftar den avskildhet som finns längst ute på den långsmala halvön med Lerglo i norr.

Fornlämningar

Enligt fornminnesregistret finns på Frälsegården ett inslag av kultur- och fornlämningar innanför och utanför gränserna. Dessa består främst av odlings- och gravrösen från bronsåldern och sen järnålder. Dessutom finns äldre inägor som nu är beskogade, men odlingsspåren kvarstår i form av stengärdesgårdar, tynande enbuskar samt odlingsrösen. På naturreservatet Nabben finns enligt Riksantikvarieämbetets arkiv 33 registrerade rösen. Några områden har registrerade gravrösen, odlingsrösen samt stenmurar, vilket gör att det totala antalet kända fornminnen hos Riksantikvarieämbetet är 38, ca 15 % av de totala registrerade fornlämningarna i Loftahammars socken.

Referenser

Möller, O (1947) Ortnamn i Tjust. Stockholm.

Von Arbin, Staffan (1999) Därifrån till Spårö. Examensarbete vid institutuinen för arkelogi. Göteborgs Universitet.

Del: ”Valdemar Sejr”(2014-12dadanmarkblevtil.dk [2014-12-13]

Sökt Wikipedia: ”dank jordebok” (2014-11-09) [2014-12-13]; ”List of Rulers of Estonia [2014-12-13]; “Canute, duke of Estonia” [2014-12-13]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karta av lantmätare Samuel Frigelius från år 1704 över Hallmare gårdar.

Källa: Lantmäteriet

Stina Aronsson Ekmåne och Simon Ekmåne

Hallmare Frälsegård

590 95 Loftahammar

Telefon: 0493-61 122

Simon: 072-336 5862, Stina: 073-058 6176

E-post: simon.halling@yahoo.com

 

Hemsida av www.emmajansson.se